Vi köper och slänger kläder som aldrig förr. Men samtidigt som billiga kläder lockar till konsumtion ökar intresset för second hand. Kan nätskrädderier som Repamera i Malmö bidra till att vi använder våra kläder längre?
Text Nicklas Nordström Foto Lars Jansson
D et är måndag och ny vecka på skrädderiet Repamera på Hamngatan i centrala Malmö, mellan centralstationen och Stortorget.
Utanför de stora och höga butiksfönstren skyndar människor förbi. En och annan kastar en blick på skräddaren Macheal Allazkanei som byter blixtlås på en jacka. Bakom sig har han en hel vägg med sytråd i alla tänkbara färger. Som en stor konstnärspalett.
– Det händer att folk stannar till och tar en bild, säger hans kollega Benjamin Bayat.
Jackan som Macheal Allazkanei reparerar har skickats hit med post, liksom de flesta andra plagg här. Det speciella med Repamera är att det är ett nätskrädderi. Sveriges första, enligt en skylt i fönstret. Kunderna registrerar vad de vill ha lagat via Repameras hemsida och postar sedan sina plagg till skrädderiet.
– Varje dag får vi mellan tio och 25 nya påsar med kläder som ska repareras. Vi skickar i väg lika många, säger Benjamin Bayat.
När Repamera startades 2017 var syftet att göra det enklare för folk att reparera sina kläder och därmed bidra till att modeindustrin blir mer hållbar. Men att ställa om vårt sätt att handla kläder är en jätteutmaning. Konsumtionen av textil i Sverige har ökat med 30 procent per person sedan millennieskiftet och fram till 2019, enligt rapporten Textilsmart från Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen. I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier 2019, varav tio kilo var kläder. Samtidigt slänger vi nästan lika mycket – drygt 7,5 kilo textilier per person och år. En undersökning från 2016 visade att 60 procent av de kläder som återfanns i hushållssoporna skulle kunna användas i befintligt skick.
Därför behövs det nya konsumtionsvanor och mer hållbara affärsmodeller. Konkret betyder det fler typer av lagnings- och delningstjänster, bättre möjligheter att hyra kläder samt ökad försäljning av second hand-kläder.
Intresset för att gå till skräddaren och laga sina kläder har ökat de senaste tio åren, menar Peter Magnusson som är ordförande i Svenska skrädderiförbundet och har arbetat på Dittlaus skrädderi i Malmö sedan 1999.
– När jag började h
